Nedan hittar du svaret på frågan om man skall sälja sina fonder om det blir krig?. Jag kommer först ge ett kort svar men jag rekommenderar att du också läser det mer detaljerade svaret för att förstå bakgrunden till mit svar bättre.
Kort Svar
Att sälja sina fonder vid krigsutbrott är sällan en effektiv åtgärd, såvida man inte har en kort tidshorisont eller en portfölj med oproportionerlig exponering mot direkt drabbade områden. Marknaden har en tendens att snabbt prisa in risk och ofta återhämta sig när osäkerheten klarnar.
En genomtänkt strategi, anpassad efter riskprofil och mål, bör inte kastas omkull av nyhetsrubriker. Om något är det ett tillfälle att utvärdera sin portfölj, sin tidshorisont och sin mentala beredskap – men inte ett automatiskt skäl att sälja. För den som är långsiktig är det ofta bättre att sitta still, fortsätta följa planen och låta marknaden göra sitt arbete. Det är inte frånvaro av kriser som avgör resultatet – det är hur man agerar när de uppstår.
Detaljerat Svar
Frågan om man bör sälja sina fonder i samband med att ett krig bryter ut är vanlig, särskilt under perioder av geopolitisk oro eller ökande konfliktrisker. Den uppstår naturligt, eftersom krig skapar osäkerhet – både mänskligt och ekonomiskt. Men det är viktigt att skilja på allmän oro och faktiska förändringar i fundamenta. Marknaden prissätter risk, men den gör det på sitt eget sätt, ofta snabbare än den genomsnittlige spararen hinner reagera. Att agera utifrån känslor snarare än struktur leder ofta till dåliga beslut, särskilt i samband med snabba nyhetshändelser.
Många investerare antar att krig automatiskt leder till börsfall, och att man därför bör sälja sina innehav snabbt för att minska förluster. I praktiken är sambandet mer komplicerat. Allvarliga konflikter kan påverka vissa regioner eller sektorer kraftigt, medan andra påverkas marginellt eller till och med positivt. Marknaden gör skillnad på lokal och global påverkan, mellan kortsiktiga chocker och långsiktiga strukturförändringar. Att sälja samtliga fonder som en reflex på nyheter om krig är därför sällan en rationell strategi.
Historisk påverkan av krig på marknaden
Historiskt sett har börsen ofta reagerat kraftigt vid själva beskedet om att en konflikt brutit ut, för att sedan stabiliseras relativt snabbt. I flera fall har marknaden till och med stigit under pågående krig, beroende på hur omfattande konflikten varit, hur förutsägbar utvecklingen varit och hur den påverkat ekonomiska grunddata. Exempelvis sjönk amerikanska börsen kraftigt vid attacken på Pearl Harbor, men återhämtade sig inom månader trots pågående världskrig. Under Gulfkriget 1991 steg börsen kraftigt efter att operationen inletts, då osäkerheten minskade.
Det som påverkar marknaden mest är ovisshet. När en konflikt hotar att bryta ut finns en osäkerhet om omfattning, konsekvenser och varaktighet. När konflikten väl är ett faktum tenderar marknaden att justera förväntningarna snabbt, och rörelserna kan gå åt båda håll. En investerare som säljer i panik riskerar därför att kliva av i ett läge där priset redan inkluderat mycket av den negativa förväntan.
Fonders struktur vid geopolitisk oro
En fond består av ett urval tillgångar, ofta spridda över många bolag, branscher och regioner. Detta ger i sig en viss motståndskraft mot enskilda händelser. En global aktiefond som har innehav i flera världsdelar påverkas i regel mindre av ett regionalt krig än en smal regionalfond eller en branschfond som är exponerad mot exempelvis energi, försvar eller tillverkning i konfliktområdet.
Räntefonder kan påverkas av ränteförändringar eller förändrad kreditrisk, men även här är det fondens inriktning och duration som avgör känsligheten. Korta räntefonder tenderar att vara mer stabila, medan långa räntefonder kan reagera på snabbt förändrade inflations- och ränteförväntningar.
Fondens exponering mot enskilda länder, valutor eller branscher spelar alltså stor roll. Om fondens innehav ligger nära konfliktområdet, kan det finnas anledning att göra en mer nyanserad bedömning. Men att helt sälja av en välbalanserad fondportfölj baserat på nyhetsrubriker är sällan motiverat.
Strategi, tidshorisont och psykologisk effekt
Det avgörande vid den här typen av beslut är att relatera situationen till sin egen strategi och tidshorisont. Om du har ett långsiktigt sparande, till exempel för pension eller barnspar, är kortsiktiga marknadsrörelser i regel av underordnad betydelse. Geopolitiska kriser, hur allvarliga de än är, brukar inte förändra långsiktiga fundamenta för hela marknaden. Det kan däremot förändra priser på kort sikt – ofta mer än vad som är rationellt motiverat.
För den som har kort sparhorisont, till exempel om man planerar att använda pengarna inom de närmaste månaderna, kan exponeringen behöva justeras oavsett omvärldsläget. Men det gäller oavsett krigshot eller inte. Portföljen ska vara anpassad efter tidshorisont och risk, inte efter nyhetsflödet. Problemet är inte marknadsrörelserna i sig, utan att många saknar en plan för hur de ska agera när dessa inträffar.
Att sälja fonder i panik har ofta större psykologisk konsekvens än ekonomisk. När man väl har sålt är det svårt att veta när man ska köpa tillbaka. Ofta sker återköp först när marknaden redan återhämtat sig, vilket innebär att man missar hela uppgången men bär hela nedgången. Den som istället följer sin strategi och håller fast vid sina innehav genom oron har historiskt sett haft större sannolikhet att få god avkastning över tid.