Nedan kan du lära dig mer om fonder och hur du handlar med fonder.
Vad är en fonder?
En fond är ett samlat investeringsverktyg där flera sparare går ihop och investerar gemensamt kapital, vilket sedan förvaltas av ett fondbolag. Fonden placerar pengarna i olika tillgångar som aktier, obligationer, räntepapper eller andra värdepapper enligt en förutbestämd strategi. Varje sparare äger en andel av fondens totala värde, och fondens utveckling avgörs av hur de underliggande tillgångarna rör sig.
Fonder används som ett sätt att sprida risk, få tillgång till professionell förvaltning och investera i marknader eller tillgångsslag som annars skulle vara svåra att nå. Fondens storlek och strategi avgör hur den är sammansatt, men själva principen är densamma: flera småsparare får tillgång till en större och mer diversifierad portfölj än vad de hade kunnat bygga själva.
Guider & Vanliga Frågor
Hur man handlar med fonder
Att handla med fonder är i grunden enkelt, men det finns tekniska och tidsmässiga skillnader jämfört med aktiehandel som är viktiga att känna till. Fondhandel sker inte i realtid utan via daglig prissättning, vilket innebär att både köp- och säljorder exekveras vid ett tillfälle per dag. För den som är van vid aktier kan detta uppfattas som långsamt, men det är en del av fondstrukturen. Handel sker dessutom utan krav på att förstå individuella värdepapper, vilket gör fonder tillgängliga för fler typer av sparare. Trots det krävs förståelse för hur själva processen fungerar för att undvika missförstånd kring till exempel när ordern går igenom, hur mycket man faktiskt köper för, och när pengarna är tillgängliga efter en försäljning.
Köpa fonder
För att köpa fonder behöver du ett konto hos en bank eller nätmäklare som erbjuder fondhandel. Vanligast är investeringssparkonto (ISK), kapitalförsäkring eller traditionellt fondkonto. På plattformen väljer du fond och anger beloppet du vill investera. Vissa fonder har minimibelopp för köp, men många tillåter insättningar från så lite som 100 kronor.
När en köporder läggs sker den inte direkt, utan registreras för exekvering till nästa bryttid. Bryttiden är den tidpunkt då fondbolaget samlar in dagens order för att fastställa dagens NAV-kurs (nettoandelsvärde). Denna kurs beräknas först efter att marknaderna har stängt, vilket betyder att man som investerare inte vet exakt vilken kurs man får vid köpet. Det kan ta en eller flera bankdagar innan andelarna syns på kontot, beroende på fondtyp och administrativ hantering.
För svenska fonder med daglig handel sker exekveringen oftast nästkommande bankdag om ordern läggs före angiven bryttid. Utländska eller mer komplexa fonder, exempelvis hedgefonder eller räntefonder med låg likviditet, kan ha längre handläggningstider. Det är inte ovanligt att sådana fonder har veckovis eller till och med månadsvis handel.
Sälja fonder
Processen för att sälja fonder är snarlik köp, men i omvänd riktning. En säljorder registreras på samma sätt via kontot hos din bank eller nätmäklare. Även här sker exekveringen inte direkt, utan först vid fondens nästa bryttid. Fondandelen omvandlas till kontanter enligt den NAV-kurs som beräknas den dagen, och pengarna betalas sedan ut till det konto där fonden förvaras.
När försäljningen har genomförts tar det normalt sett en till tre bankdagar innan likviden finns tillgänglig. Vissa fonder, särskilt de som investerar i illikvida tillgångar, har längre utbetalningstid. I dessa fall kan det ta upp till fem bankdagar eller mer innan pengarna finns på kontot.
Om försäljningen sker från ett ISK eller kapitalförsäkring påverkas inte beskattningen direkt. Däremot bör man som investerare vara medveten om att fondens värde kan förändras mellan det att säljorder registreras och att den faktiskt genomförs, särskilt i perioder med hög volatilitet.
Tidsaspekter och planering
Eftersom fondhandel inte sker i realtid kräver det en annan typ av planering än aktiehandel. Om man till exempel behöver pengar från en fond inom en viss tidsram, bör säljorder läggas i god tid för att säkerställa att utbetalningen hinner genomföras. Detsamma gäller om man vill ta en position före ett förväntat marknadsrörelse, då man inte kan förvänta sig inträde till exakt det pris man ser när ordern läggs.
Vid månadssparande läggs köporder oftast automatiskt ett visst datum, och exekveras enligt fondens schema. Detta är vanligt i långsiktigt sparande där timing är mindre viktig, men även här är det bra att känna till hur bryttiden fungerar för att förstå när kapitalet faktiskt placeras.
Om fonden handlas i utländsk valuta tillkommer valutaväxling vid både köp och försäljning. Växlingskursen sätts av banken eller mäklaren och sker inte alltid till spotkurs, vilket innebär en viss kostnad. Det påverkar det faktiska beloppet som investeras respektive återbetalas.
Fonders Struktur och funktion
En fond är ett juridiskt sett avskilt kapital som inte tillhör fondbolaget. Det innebär att fondens tillgångar är skyddade även om fondbolaget skulle gå i konkurs. Fonden förvaltas enligt ett fondprospekt och faktablad som beskriver målsättning, placeringsinriktning, avgifter och risknivå.
Andelsvärdet uppdateras dagligen, baserat på marknadsvärdet av fondens innehav. Om värdet på tillgångarna stiger, ökar också värdet på fondandelen. Köpare och säljare handlar till den så kallade NAV-kursen (Net Asset Value), vilket är fondens värde per andel efter avdrag för avgifter. Handel sker vanligtvis en gång per dag, till skillnad från aktier som kan handlas kontinuerligt.
Det finns både öppna och stängda fonder. De flesta fonder för privatsparare är öppna, vilket innebär att nya andelar kan skapas när investerare köper in sig, och lösas in när de säljer. Stängda fonder emitterar ett fast antal andelar som handlas på börsen, och priset kan därför avvika från fondens verkliga värde.
Typer av fonder
Fonder delas in i olika kategorier beroende på vilka tillgångar de investerar i och vilken strategi som tillämpas. Aktiefonder placerar huvudsakligen i börsnoterade aktier. De kan vara geografiskt fokuserade (t.ex. Sverige, globalt, tillväxtmarknader) eller sektorfokuserade (t.ex. teknik, hälsovård).
Räntefonder investerar i skuldförbindelser som statsobligationer och företagsobligationer. De har i regel lägre risk och lägre avkastningspotential än aktiefonder. Beroende på räntepapperens löptid och kreditrisk klassificeras de som korta eller långa räntefonder.
Blandfonder kombinerar aktier och räntebärande tillgångar i en enda fond, vilket ger en balanserad riskprofil. Fondens allokering kan vara fast eller justeras aktivt av förvaltaren beroende på marknadsläget.
Indexfonder är passivt förvaltade fonder som försöker följa ett specifikt index, exempelvis OMXS30 eller MSCI World. De har låga förvaltningsavgifter eftersom ingen aktiv förvaltning sker. Aktivt förvaltade fonder försöker slå index genom att välja specifika tillgångar som bedöms ha högre avkastningspotential, men de har också högre avgifter.
Börshandlade fonder, så kallade ETF:er (Exchange Traded Funds), är en form av fond som handlas på börsen i realtid precis som aktier. De följer ofta ett index och har i regel lägre avgifter än traditionella fonder. Eftersom de kan köpas och säljas under handelsdagen ger de större flexibilitet vid inträden och utträden, vilket gör dem särskilt användbara för den som vill ha mer kontroll över sin exponering utan att behöva köpa enskilda aktier. ETF:er passar både för långsiktigt sparande och för taktisk portföljstyrning.
Avgifter och risk
Fonder har olika typer av avgifter. Den vanligaste är förvaltningsavgiften, som dras dagligen från fondens värde och redovisas årligen i procent. Denna avgift täcker löpande kostnader för förvaltning, analys, administration och distribution. För aktivt förvaltade fonder ligger avgiften ofta mellan 0,75 och 1,5 procent per år. För indexfonder kan den ligga så lågt som 0,1 procent.
Utöver förvaltningsavgiften kan det tillkomma prestationsbaserade avgifter, köp- och säljavgifter eller valutaväxlingskostnader för fonder som handlar utländska tillgångar. Det är viktigt att granska fondens totala avgift (TER – Total Expense Ratio) för att förstå den verkliga kostnaden.
Risknivån i en fond beror på tillgångarnas volatilitet och fondens inriktning. Aktiefonder har i regel högre risk men också högre avkastningspotential. Räntefonder tenderar att vara stabilare, men kan påverkas av ränteförändringar och kreditrisker. Fondens risknivå anges ofta på en skala från 1 till 7 i faktabladet, där 1 är lägst och 7 högst.
Användning i portföljen
Fonder används ofta som bas i långsiktigt sparande, till exempel pensionssparande eller månadssparande. De är lämpliga för den som vill ha exponering mot marknaden utan att behöva analysera enskilda aktier eller ta aktiva beslut om ombalansering. Genom att kombinera olika fondtyper – exempelvis en global aktiefond, en svensk indexfond och en räntefond – kan man bygga en väl diversifierad portfölj med olika risknivåer.
Månadssparande i fonder är en vanlig strategi för att minska risken för att gå in vid fel tidpunkt. Genom att investera regelbundet jämnas effekten av marknadens svängningar ut över tid, vilket minskar påverkan av kortsiktiga nedgångar.
För mer aktiva investerare kan fonder användas taktiskt, till exempel genom att flytta kapital mellan sektorer eller geografiska regioner beroende på marknadsläge. Detta kräver dock mer uppföljning och förståelse för fondens innehav och strategi.
Sammanfattning
Fonder är ett centralt verktyg i många sparares och investerares portföljer. De erbjuder ett enkelt sätt att få bred exponering mot olika marknader och tillgångsslag med relativt låg tröskel vad gäller kapital och kunskap. Men som med alla investeringar krävs förståelse för vad man äger, vad det kostar och vilken risk som tas.
Att bara titta på historisk avkastning ger en ofullständig bild. Det är lika viktigt att granska fondens strategi, avgifter, riskprofil och hur den passar in i ens övergripande sparplan. Rätt använda är fonder ett effektivt och stabilt sätt att delta i marknadens utveckling – men de kräver samma eftertanke och disciplin som andra investeringsformer.