Aktieutdelning

Vad är aktieutdelning?

Aktieutdelning avser vanligtvis när ett aktiebolag visar vinst i sin årsredovisning och väljer att dela ut en del av vinsten till aktieägarna. Det är extremt ovanligt att man delar ut hela vinsten. De flesta bolag väljer att dela ut en del. Resten sparas i bolaget så att man skapar ett reservkapital som till exempel kan användas för framtida expansion, investeringar, oväntade kostnader, osv.

Ett företag måste inte gå med vinst för att göra en aktieutdelning och dela ut pengar till sina ägare. Ett företag kan göra detta även om de går med förlust.  Ett företag kan t.ex. välja att göra en utdelning trots att de går med förlust om de har mycket pengar i kassan som de inte vet hur de kan använda på ett produktivt sätt. I denna situation kan det vara bättre att dela ut dem till sin aktieägare än att bara sitta på dem.

aktieutdelning
Vad är en extrautdelning? En extrautdelning är en aktieutdelning som sker utöver ordinarie utdelning.

För att någon utdelning ska ske måste den godkännas av aktieägarna på bolagsstämman. Styrelsen föreslår att utdelning ska ske och hur stor del av vinsten som ska delas ut, och bolagsstämman röstar om det. Utdelning sker normalt i form av kontanter, men det är rent juridiskt möjligt att dela ut andra saker som aktiebolaget äger.

Om vi tittar på hur det har sett ut historiskt för välmående svenska börsnoterade bolag så har de ofta gett utdelningar som inneburit att aktieägarna fått någonstans mellan 3% och 4% i direktavkastningen varje år från sitt investerade kapital. Om man köpte aktier för 20 000 kronor fick man alltså cirka 600 kr – 800 kr i aktieutdelning varje år om bolaget gick bra.

Den privatperson som tar emot aktieutdelning i Sverige ska ta upp den som inkomst av kapital i sin självdeklaration. Detta innebär att intäkten kan kvittas mot förluster i kategorin kapital.

Viktiga termer

Här nedanför hittar du termer som är viktiga att känna till vad gäller aktieutdelning från svenska aktiebolag.

ÅrsstämmodagDen dag då årsstämman äger rum.

På årsstämman röstar aktieägarna om styrelsens förslag om aktieutdelning.

X-dagenX-dagen är den dag då aktien börjar handlas utan utdelning. Om du köper en aktie på X-dagen eller senare kommer du alltså inte att få någon aktieutdelning från den. Utdelningen går då till den ägare som var registrerad vid stängningsdags börsdagen innan X-dagen.

X-dagen är vanligen dagen efter årsstämman.

Det är inte ovanligt att aktiekursen sjunker på X-dagen. Om P/E-talet plötsligt sjunker för bolaget bör man alltså inte få panik utan ta en titt på vad som skett med aktiekursen.

AvstämningsdagDetta är den dag då Euroclear kontrollerar vem som ägde aktierna när börsen stängde börsdagen innan X-dagen.

På grund av eftersläpningar i systemet infaller avstämningsdagen inte förrän tre bankdagar efter årsstämmodagen.

UtdelningsdagDetta är den dag då utdelningen genomförs.

Denna dag infaller vanligtvis på den tredje bankdagen efter avstämningsdagen. Om avstämningsdagen infaller på en torsdag blir utdelningsdagen enligt denna huvudregel alltså tisdagen följande vecka, eftersom lördag och söndag inte är bankdagar.

Donation av aktieutdelning

Tack vare en förhållandevis ny ändring av den svenska skattelagstiftningen är det numera möjligt för privatpersoner att slippa ta upp aktieutdelningen som inkomst av kapital om de donerar utdelningen direkt till en godkänd ideell organisation. Tidigare var man tvungen att först ta emot aktieutdelningen och betala skatt på den, och sedan – om man så önskade – ge pengar till den förening man ville stödja. Numera kan man istället göra en direktdonation och slippa skatten.

Exempel #1 – innan lagändringen

Aktieutdelningen är 1 000 kronor. Sara tar emot 1 000 kronor och betalar 30% i skatt. 1 000 kronor – 300 kronor = 700 kronor. Sedan donerar Sara 700 kronor till Läkare utan gränser.

Exempel #2 – efter lagändringen

Aktieutdelningen är 1 000 kronor. Sara har anmält att de ska doneras direkt till Läkare utan gränser. Läkare utan gränser får 1 000 kronor. Sara betalar inte någon skatt på inkomst av kapital för aktieutdelningen.

I exempel #2 har Sara alltså kunnat donera 300 kronor mer till Läkare utan gränser utan att det gör någon skillnad för hennes privatekonomi jämfört med exempel #1. I båda fallen var aktieutdelningen 1 000 kronor och Sara hade 0 kronor kvar på slutet. Skillnaden är att i exempel #1 fick Läkare utan gränser 700 kronor och svenska staten 300 kronor. I exempel #2 fick Läkare utan gränser 1 000 kronor och svenska staten 0 kronor.

Obs! Det finns olika regler som måste följas för att man ska kunna begagna sig av den nya lagregeln. Till exempel måste aktieägaren anmäla redan innan årsstämman till vilken organisation som eventuell aktieutdelning ska doneras. Det finns också regler för vilka organisationer som kan vara mottagare. Mer information hittar du hos Skatteverket.

Bolagets utdelningspolicy

Nystartade bolag och tillväxtbolag brukar ha som policy att inte ge någon aktieutdelning även om bolaget går med vinst. Dessa bolag använder hellre pengarna till ökad tillväxt och expansion.

pengarVad gäller övriga bolag så kan man se stora variationer från ett bolag till ett annat. Vad bolag måste försöka hantera är det faktum att en avvikelse från en policy eller etablerat utdelningsmönster kan ha stor påverkan på aktiekursen. Om utdelningen sänks ett år eller till och med uteblir kan det tolkas som att bolaget har problem, och det samma gäller om utdelningen har höjts för varje år under de senaste åren men nu står still eller inte höjs lika dramatiskt om aktiemarknaden är van vid.

För att slippa sänka utdelningen jämfört med föregående år är det vanligt att aktiebolag försöker hålla sig till en jämn utdelning eller öka den i maklig takt enligt en viss mall. På så vis kan bolaget bygga upp en reservfond som kan användas för att slippa bryta mot mönstret om det inte går så bra under ett visst räkenskapsår.

Att bygga upp en stor kassa innebär dock en viss risk för styrelse och ledning eftersom bolaget kan dra uppmärksamhet till sig från företag som köper upp aktiebolag som de ser har stora kontanttillgångar. Vid ett uppköp riskerar styrelse och ledning att bli avsatta eller tvingas jobba med en ny majoritetsägare som inte är lika lojal mot dem.

Riskkapitalbolag och hedgefonder

Riskkapitalbolag och hedgefonder har kritiserats för att fokusera allt för mycket på kortsiktiga vinster. De anklagas för att pusha för att stora aktieutdelningar ska genomföras. Detta även när det inte är vad som är bäst på längre sikt. När bolaget tömts på en stor del av sina kontantresurser säljer denna typ av ägare av sina aktier. De behöver inte bry sig om hur det går för bolaget därefter.