I svenska aktiebolag kan olika typer av aktier förekomma, såsom A-aktier, B-aktier, preferensaktier och förlagsaktier. En aktie kan tillhöra flera kategorier samtidigt; det kan till exempel röra sig om en stamaktie som också är en a-aktie.
Skillnaderna mellan aktieslagen måste skrivas i bolagsordningen, som ska vara registrerad hos Bolagsverket för att gälla.
Vad är skillnaden mellan A-aktie och B-aktie?
Den huvudsakliga skillnaden mellan en A-aktie och en B-aktie är hur många röster på bolagsstämman aktien ger ägaren rätt att använda sig av. B-aktier är normalt röstsvagare än A-aktier, men det kan lika gärna vara tvärt om så man bör kontrollera vad som gäller hos det aktuella aktiebolaget innan man köper aktier.
Omröstningar i aktiebolag
Det är inte en röst per person som gäller på bolagsstämmor, utan man röstar i enlighet med hur många aktier man äger och hur många röster var och en av dessa aktier ger.
Exempel: Bolagsstämman ska rösta om ett förslag från styrelsen. Anders äger tio aktier som var och en motsvarar en röst. Anders vill rösta nej till förslaget. Eftersom han har tio röster till sitt förfogande avlägger han tio stycken nej-röster. Anna äger tjugo aktier som var och en motsvarar en röst. Anna vill rösta ja till förlaget. Eftersom hon har tjugo röster till sitt förfogande avlägger hon tjugo stycken ja-röster.
Vissa aktier är röststarkare än andra
B-aktien ger vanligen aktieägaren färre röster än A-aktien, trots att de båda kostar lika mycket att köpa när aktiebolaget emitterar dem. Ett aktiebolag kan därför ge ut röstsvaga B-aktier för att få in pengar utan att befintliga A-aktieägare behöver oroa sig över att deras inflytande i bolaget minskar dramatiskt på grund av nyemissionen. Många aktieköpare har inte något emot att köpa B-aktier eftersom de ändå inte har planerat att bevista några bolagsstämmor och delta i några omröstningar.
Förr i tiden var det vanligt att A-aktier i svenska aktiebolag var enormt röststarka jämfört med B-aktierna, till exempel A-aktier som gav aktieägaren tusen röster samtidigt som B-aktien bara gav sin ägare en enda röst. När aktier emitteras nu för tiden är det inte tillåtet att låta något aktieslag ha mer än tio gångers rösträtt jämfört med något annat aktieslag i aktiebolaget. Om den röstsvagaste aktien ger ägaren en röst får alltså den röststarkaste aktien ge ägaren maximalt tio röster.
Obs! Det finns ett fåtal gamla svenska aktiebolag som har kvar röstskillnaderna 1:100 och 1:1000.
Generellt sett brukar röststarka aktier har lägre omsättning på börsen än röstsvaga aktier.
Vad är en C-aktie?
Ett aktiebolag kan välja att ge ut en serie A-aktier, en serie B-aktier och en serie C-aktier istället för att bara nöja sig med A-aktier och B-aktier.
Vanligen innebär detta att B-aktierna och C-aktierna har lägre röststyrka än A-aktierna, men det finns inte några tvingande regler för vad aktiebolagen ska använda för beteckningar på aktierna så det kan lika gärna vara annorlunda. Det kan till exempel vara B-aktien som ger 10 röster medan A-aktien och C-aktien ger färre än så. Kontrollera alltid med det aktuella aktiebolaget vad som gäller.
Stamaktier och preferensaktier
Det är tillåtet att ha en bestämmelse i bolagsordningen som anger att olika aktieslag ska ge ägaren olika rätt vad gäller andel i bolagets tillgångar och vinst. En preferensaktie är en aktie som har förtur när det är dags för aktieutdelning. Vanligen anger bolagsordningen också att preferensaktierna i händelse av aktiebolagets upplösning har rätt att före övriga aktieslag få ut ett visst belopp ur bolagets tillgångar, men ingenting därutöver.
Motsatsen till preferensaktier, det vill säga aktier utan förtur, brukar vara stamaktier. De kallas stamaktier eftersom de utgör stommen i bolaget. Den första omgång ordinarie aktier som emitteras när ett aktiebolag grundas är stamaktier och de säljs för att skaffa fram det ursprungliga aktiekapitalet för företaget. Obs! Det finns vissa möjligheter för ett aktiebolag att senare ge ut nya stamaktier.
Det är vanligt att preferensaktier har lägre röststyrka än stamaktier. De passar för investerare som inte vill lägga sig i hur bolaget styrs och som därför är villiga att ge upp röstmakt i utbyte mot ekonomisk förtur.
En majoritet av de aktier som handlas på börser runt om i världen är inte preferensaktier.
Förlagsaktie
Förlagsaktien ger rösträtt men inte utdelningsrätt. Den som äger en förlagsaktie har alltså rätt att rösta på bolagsstämman men har inte rätt att ta emot aktieutdelning. Förlagsaktier berättigar vanligen inte heller till deltagande i fondemission.
Exempel: Ett företag är på väg att bli uppköpt mot styrelsens och många befintliga ägares vilja. Man beslutar om att emittera förlagsaktier åt lojala personer. På så viss spär man ut röstinflytandet för alla aktier i bolaget och de aktier som uppköparna har lyckats få tag på blir mindre mäktiga.
Reglerna för förlagsaktier innebär vanligen att ägare vid inlösning erhåller aktiens nominella belopp + en räntefaktor.
Övrigt
Det är möjligt för ett svenskt aktiebolag att emittera aktier som ger ägaren mycket specifika rättigheter, till exempel rätt att utse ett visst antal styrelseledamöter.