Börshandlade fonder, ofta kallade ETF:er (Exchange Traded Funds), är värdepapper som följer utvecklingen av ett index, en råvara, en sektor eller annan tillgång, och som handlas på börsen i realtid precis som aktier. De har vuxit snabbt i popularitet under de senaste två decennierna, inte minst på grund av sin transparens, kostnadseffektivitet och flexibilitet. För många investerare är ETF:er ett verktyg för att få bred marknadsexponering utan att behöva köpa ett stort antal enskilda tillgångar.
Till skillnad från traditionella fonder, som handlas en gång per dag till en förutbestämd NAV-kurs (nettoandelsvärde), kan en ETF köpas och säljas under hela handelsdagen till rådande marknadspris. Det gör dem särskilt användbara för investerare som vill reagera snabbt på marknadsrörelser eller bygga portföljer med större kontroll över inträden och utträden.
Struktur och funktion
En ETF består av ett portföljinnehav som speglar det underliggande indexet eller tillgången. I fallet med en index-ETF, som följer exempelvis OMXS30 eller S&P 500, innehåller fonden aktier i exakt samma proportioner som indexet. Det finns också ETF:er som följer räntepapper, råvaror, fastigheter, valutor eller strategibaserade tillgångskorgar.
Den vanligaste strukturen är fysisk replikering, där ETF-förvaltaren faktiskt köper de underliggande tillgångarna. Det finns även syntetiska ETF:er som använder derivat för att spegla indexet, vilket kan ge större exakthet men också tillför kontraktsrisk och motpartsexponering.
Prissättningen sker via ett marknadsskaparsystem, där specialiserade aktörer ser till att kursen för ETF:en ligger nära fondens verkliga NAV. Om efterfrågan på ETF:en driver upp priset över NAV kommer marknadsgaranterna att sälja andelar och köpa de underliggande tillgångarna, vilket pressar ner skillnaden. Det omvända gäller vid rabatt. Denna process kallas arbitrage och bidrar till att hålla priset nära det verkliga värdet.
Handla Börshandlade fonder
Eftersom ETF:er handlas som aktier krävs ett värdepapperskonto, precis som vid vanlig aktiehandel. De flesta svenska mäklare, inklusive Avanza, Nordnet och traditionella banker, erbjuder tillgång till både svenska och utländska ETF:er. Handeln sker i realtid och ger möjlighet till kurslarm, stop loss, och andra ordertyper som inte är möjliga vid köp av traditionella fonder.
Utbudet är stort. På den svenska marknaden finns ETF:er listade på Nasdaq Stockholm, men många investerare handlar även europeiska eller amerikanska ETF:er, förutsatt att produkten är godkänd för distribution inom EU. Efter införandet av PRIIP-regelverket har vissa amerikanska ETF:er försvunnit från svenska handelsplattformar, men utbudet är fortfarande omfattande inom UCITS-ramverket.
Avgifter och beskattning
ETF:er har generellt sett låga förvaltningsavgifter. Indexnära ETF:er som följer breda marknader har ofta avgifter mellan 0,05 % och 0,30 %, vilket är betydligt lägre än för aktivt förvaltade fonder. Eftersom ETF:er inte har någon aktiv förvaltare som försöker slå index, utan enbart följer det, är kostnadsstrukturen enkel och effektiv.
Handelskostnader tillkommer i form av courtage vid köp och försäljning, vilket är identiskt med aktiehandel. Det innebär att kostnaderna blir proportionellt större vid mycket små affärer, men kan vara mycket konkurrenskraftiga vid större belopp och långsiktiga innehav.
Skattemässigt behandlas ETF:er olika beroende på struktur och hemvist. En ETF registrerad inom EU och godkänd enligt UCITS-regelverket beskattas enligt samma principer som vanliga fonder. Utdelningar beskattas löpande, medan kursvinster realiseras vid försäljning. ETF:er som inte uppfyller dessa krav kan beskattas på andra sätt och bör därför undersökas i detalj innan köp.
Hur Använder Man Börshandlade fFonder
ETF:er används i flera olika typer av strategier. För långsiktiga investerare erbjuder de ett sätt att skapa bred exponering till låg kostnad. Det är möjligt att bygga en global portfölj med bara ett fåtal ETF:er som tillsammans täcker aktier, räntor, råvaror och tillväxtmarknader.
För kortsiktiga handlare används ETF:er ibland för taktisk allokering eller spekulation. Det finns ETF:er med hävstång, där avkastningen förstoras både uppåt och nedåt under en enskild handelsdag. Dessa är konstruerade för mycket kortsiktig användning och är känsliga för så kallad volatilitetsdrift, vilket innebär att de inte lämpar sig för innehav över längre perioder.
ETF:er fungerar också som hedgeverktyg. En investerare med en portfölj som är exponerad mot USA-marknaden kan snabbt skydda sig genom att sälja en S&P 500-ETF under perioder med ökad osäkerhet, snarare än att sälja enskilda innehav. Denna flexibilitet gör ETF:er användbara i både defensiva och offensiva strategier.
Sammanfattning
Börshandlade fonder kombinerar det bästa från aktiehandel och fondförvaltning. De erbjuder diversifiering, låga kostnader, transparens och flexibilitet på ett sätt som få andra produkter gör. För investerare som söker ett enkelt men kraftfullt verktyg för att ta position i olika marknader eller sektorer, är ETF:er ett effektivt alternativ.
Men som med alla finansiella instrument krävs förståelse för vad man faktiskt köper. Skillnader i struktur, beskattning och likviditet mellan olika ETF:er gör att det är viktigt att läsa produktblad, förstå den underliggande exponeringen och ha en tydlig plan för hur fonden ska användas. ETF:er är varken bättre eller sämre än andra investeringar – men de är, rätt använda, ofta mer effektiva.