Vinst hos aktiebolag

Varje år gör aktiebolaget en årsredovisning där det går att se hur det gått för bolaget under räkenskapsåret. Om ett överskott har ackumulerats finns det flera olika saker aktiebolaget kan välja att göra med pengarna. Oftast väljs inte bara ett alternativ utan pengarna fördelas över olika alternativ.

Aktieutdelning

Aktieutdelning innebär att resurser som tillhör aktiebolaget delas ut till aktieägarna. Det allra vanligaste är att dela ut pengar.

En aktieutdelning får bara ske om den godkänts av bolagsstämman. Vanligen fungerar det så att aktiebolagets styrelse lägger fram ett förslag på hur mycket pengar som ska delas ut och sedan får bolagsstämman rösta om förslaget ska antas eller ej.

Att behålla pengarna i bolaget istället för att dela ut dem kan göra att uppköpare blir intresserade av att köpa bolaget för att få kontroll över pengarna, särskilt om bolagets aktiekurs är låg i förhållande till dess tillgångar. En styrelse som inte vill att ett uppköp ska ske kan föreslå aktieutdelning i hopp om att göra företaget mindre intressant för uppköpare. Aktieutdelning är också ett sätt att hålla aktieägarna glada eftersom många aktieägare tycker om att få utdelning.

Återköp av aktier

Återköp av aktier är en form av aktieutdelning. Aktiebolaget ger ut säljrätter till aktieägarna, vanligen en säljrätt per aktie. Den som äger hundra aktier i bolaget får alltså hundra säljrätter, och så vidare.

Den aktieägare som har tillräckligt många säljrätter har rätt att kräva att aktiebolaget köper tillbaka 1 aktie. Vanligen är det 10 säljrätter eller 25 säljrätter som krävs för att man ska ha rätt att sälja 1 aktie till aktiebolaget. Hur många säljrätter som krävs anges i villkoren för återköpsprogrammet och där anges också det pris aktiebolaget erbjuder sig att betala per aktie. Priset ligger över marknadspris, och det är därför återköp av aktier är en form av aktieutdelning. Den aktieägare som säljer sin aktie till aktiebolaget får bättre betalt än ute på den öppna marknaden.

När aktiebolaget köper en aktie blir aktiebolaget den nya ägaren av aktien. Antalet aktier i bolaget förändras alltså inte.

Försäljning av säljrätter

Eftersom säljrätter ger rätt att sälja aktier till ett högre pris än marknadspriset har de ett ekonomiskt värde. De aktieägare som har erhållit säljrätter men inte vill utnyttja dem kan erbjuda dem till försäljning och göra en vinst den vägen.

Säljrätter som inte används inom utsatt tid förfaller och blir värdelösa.

Varför återköp istället för vanlig utdelning?

Vid vanligt aktieutdelning är mottagare skyldig att ta upp hela aktieutdelningen som inkomst av kapital i sin deklaration. För inkomstslaget kapitalinkomst gäller 30% skatt.

Om aktieägaren istället säljer en aktie är det inte hela intäkten som ska beskattas utan bara vinsten. Om aktien en gång i tiden köptes för 100 kronor och nu säljs för 173 kronor är det alltså bara 73 kronor som ska tas upp som inkomst av kapital.

Exempel

Återköp: Aktiebolaget köper tillbaka aktier för 20 kronor över marknadspris.

Eva har 100 aktier som hon köpt för 50 kronor styck. Hon har tillräckligt med säljrätter för att sälja samtliga aktier. Marknadspriset är 140 kronor, så Eva får 160 kronor betalt per aktie. Hon får 160 kr x 100 = 16 000 kronor. Hon får göra avdrag för köpeskillingen som var 50 kr x 100 aktier = 5 000 kr. Hon ska ta upp 11 000 kronor som inkomst av kapital och betala 30% skatt, det vill säga 3 300 kr. Av sina 16 000 kronor har hon 12 700 kr kvar efter skatt.

Henrik har 100 aktier som han köpt för 130 kronor styck. Han har tillräckligt med säljrätter för att sälja samtliga aktier. Marknadspriset är 140 kronor, så Henrik får 160 kronor betalt per aktie. Han får 160 kr x 100 = 16 000 kronor. Han får göra avdrag för köpeskillingen som var 130 kr x 100 aktier = 13 000 kr. Han ska ta upp 3 000 kronor som inkomst av kapital och betala 30% skatt, det vill säga 900 kr. Av sina 16 0000 kronor har Henrik 15 100 kronor kvar efter skatt.

Om aktiebolaget istället hade gjort en vanligt aktieutdelning hade Eva och Henrik båda två betalat 30% skatt på hela beloppet. Om vi ponerar att de skulle ha fått 16 000 kronor var i utdelning hade de alltså behövt betala 4 800 kr var i skatt och haft 10 200 kr var kvar efter skatt.

Vid återköp av aktier blir det alltså intressant vad aktien kostade när man köpte den. Vid vanlig klassisk aktieutdelning spelar detta inte någon roll.

Uppköp

Uppköp av företag är en form av investering men brukar behandlas för sig eftersom den särskiljer sig från de flesta andra investeringar på flera viktiga punkter. Jämfört med andra tillgängliga investeringsalternativ är det vanligen ett betydligt större praktiskt åtagande för att aktiebolag att bli ny ägare till ett företag.

Anledningarna till att aktiebolag köper upp andra företag varierar. Det kan till exempel handla om att minska konkurrensen eller om att man hoppas på gynnsamma synergieffekter. Det kan handla om att man vill utöka sitt produktsortiment eller få kontroll över ytterligare ett leverantörsled. Ett aktiebolag som ägnar sig åt att rosta kaffebönor kan till exempel välja att köpa upp ett företag som odlar, behandlar och torkar kaffebönor, och på så vis slippa köpa torkade kaffebönor från tredje part framöver.

Uppköp av andra företag kan också göras för att skicka en signal till aktiemarknaden om att bolaget är expansivt och aktivt, vilket kan ha en positiv effekt på aktiekursen.

Informationsplikt

I den flesta jurisdiktioner, inklusive Sverige, har börsnoterade bolag strikt reglerade skyldigheter vad gäller att offentliggöra information om bolaget som kan påverka aktiekursen. Börser kan också ha regelverk för detta, i händelse av att lagstiftningens krav inte anses vara hårda eller tydliga nog.

Prognoser

Det finns inte något krav på att svenska börsnoterade aktiebolag ska lämna prognoser, men om de väljer att göra detta är de skyldiga att följa upp prognosen. Om bolaget inser att verkligheten substantiellt kommer att avvika från en tidigare lämnad prognos är bolaget skyldigt att utan dröjsmål offentliggöra denna information för marknaden. Detta gäller oavsett om avvikelsen är positiv eller negativ i förhållande till prognosen.

Information som släppts av bolaget behöver inte kallas för prognos för att anses vara en prognos. Till exempel kan ett mål för omsättning i bolaget under nästa kvartal ses som en prognos även om bolaget väljer att kalla det för något annat. Stockholmsbörsen (Nasdaq OMX) har en tumregel som säger att ett mål på kortare sikt än ett år är en prognos.

Vinstvarning

Svenska börsnoterade aktiebolag utfärdar en vinstvarning om aktiebolagets förväntade resultat för innevarande period inte kommer att uppfylla de förväntningar som tidigare utfärdats av branschanalytiker. När en vinstvarning görs är det vanligen 2-3 veckor kvar tills att de faktiska räkenskaperna för perioden ska offentliggöras.

Vinstvarningar kan utfärdas både för resultat som förväntas bli bättre än vad branschanalytikerna tror och för resultat som förväntas bli sämre än vad branschanalytikerna tror.

Själva ordet vinstvarning kan låta lite märkligt – varför behöver man varna om en vinst? Vinstvarningen görs för att marknaden inte ska chockas när de faktiska räkenskaperna offentliggörs. Man vill helt enkelt förbereda investerarna så att de inte handlar i panik utan kan göra välövertänkta beslut. Vinstvarningar handlar vanligen inte om att varna för att företaget kommer att göra en vinst utan att varna för att vinsten inte kommer att bli lika hög som branschanalytikerna har förutspått.

En vinstvarning som varnar för att vinsten kommer att vara högre än vad branschanalytikerna har förutspått brukar kallas positiv vinstvarning.

Redovisning av vinster

När man tar en titt på ett aktiebolags räkenskaper bör man komma ihåg att små icke-noterade aktiebolag ofta har andra drivkrafter än stora börsnoterade aktiebolag.

I stora börsnoterad aktiebolag har den som tar fram räkenskaperna ofta starka anledningar att fatta beslut som gör att den redovisade vinster blir stor. En stor redovisad vinst brukar ha en positiv effekt på aktiekursen, vilket gör att aktieägarna blir glada och vill behålla ledningen som den här. Det brukar också finnas förmånspaket för ledningen som är knutna till storleken på bolagets vinst.

För ledningen hos små icke-noterade aktiebolag kan det tvärt om finnas anledning att hålla den redovisade vinsten nere för att inte behöva betala så mycket i skatt. Det handlar inte om att ljuga i räkenskaperna, utan att använda de lagliga medel som står till buds, till exempel i form av bokslutsdispositioner. Aktiebolaget också välja att under räkenskapsåret spendera pengar på sådant som man hoppas ska gynna bolaget på sikt, hellre än att sitta med ett stort överskott vid räkenskapsårets slut som man måste betala skatt på.

Engelska förkortningar

Här nedanför hittar du exempel på engelska förkortningar som kan vara bra att känna till inom det här området, eftersom det är väldigt vanligt att även svenska börsnoterade aktiebolag använder sig av dem.